torsdag 18 augusti 2016

Sommar. Semester. Sex.

Hon var lika gammal som jag. Men visste inte hur man hade sex. Hur det fungerade. Med vad hade man sex? Fast hon visste att man inte gjorde det på bussar, allmänna utrymmen eller på kafé. Och hon visste att våldtäkt var dåligt. Fast inte varför. För vad händer under en våldtäkt? Om du såg henne på stan skulle du aldrig kunnat gissa att hon hade utvecklingsstörning och lindrig autism. Du skulle aldrig heller veta hur mycket hon längtade efter att någon rörde vid henne. På ett sexuellt sätt.

Vi som är invecklingsstörda pratar öppet om vad vi ska göra under sommaren, hur lång eller kort vår semester är eller om vi har semester över huvud taget. Men vi pratar inte om sex med varandra. Varför?
De flesta invecklingsstörda säger att sex är något privat. Men jag frågar dig, är det verkligen det?Och hur kan vi säga det utan att först ha kommit överens om VAD sex är?
Sex är faktiskt ett samlingsbegrepp för de olika sexuella aktiviteter som personer kan ägna sig åt ensamma eller tillsammans med andra, begreppet kan också stå för allt som en person gör för att uppnå sexuell njutning. I stort sett kan sex vara allt från penetrering till att hålla varandras händer, om du tänder på det. Sex kan vara en förtryckt rättighet eller en politisk fråga.
Så vi säger oss inte vilja prata om sex med andra men ändå är vi väldigt aktiva när det gäller att reagera på Facebook om andras sexualitet eller sexuella handlingar. Men är vi lika aktiva när det gäller att undersöka vad som är bra sex för oss?

Sex och könsorgan har ett likhetstecken med snusk och tabu. Även om ordet fitta tros komma från fornsvenskans fitja med betydelsen våt ängsmark, och även om de flesta av oss kom till världen just genom en våt ängsmark, så anses det som något fult. Varför? Vilka är det som vinner på att göra våra kroppar till något fult? Vilka är det som vinner på att inte vilja prata om sex?

Filosofen och historikern Michel Foucault beskriver det moderna samhället i ”Sexualitetens historia” som ”scientia sexualis”, där sexualitet överlämnats till forskare och vetenskapsmän. Besattheten att definiera sexualitet är för att kunna kontrollera den.

I boken Den sårade divan av idéhistorikern Karin Johannisson, finns det ett utdrag från Socialstyrelsens vägledning kring så kallat samhällsfarliga kvinnotyper från 1925. Sexuellt aktiva kvinnor beskrivs som nymfomaner eller vampyrer och berglärkor.
Vi skulle kunna intala oss själva att allt är mycket bättre i dag. Det vore rätt skönt. Då slapp vi göra något. Jag menar det är ändå sommar och allt det där skedde för så länge sedan. Eller?
Om jag säger Orlando? Om jag säger våldtäksdomen i Sverige 2015 där en 24-åring tog hem en 13-åring men gick fri för att han “trodde hon var 15 eftersom hon såg äldre ut”? Eller om jag påminner dig om alla påhopp inom barn-och ungdomsidrotten där vuxna människor skriker “jävla hora” och “bögjävel”? Men vi har så klart inte hatbrott mot homosexuella i Sverige. Och alla med utvecklingsstörning är trygga för de slipper blir utsatta för övergrepp.  Och alla unga grabbar vet hur de ska tillfredsställa sin partner i stället för att tvinga sig på en medvetslös tjej …  Hmmm ...

När jag har workshopar om sex för barn-och ungdomar eller människor med utvecklingsstörning, är den största behållningen för alla att få diskutera fritt. Utan att avslöja våra preferenser eller erfarenheter, för det är privat. Men att få ställa frågor och tillsammans försöka hitta svar eller fler frågor, det är det viktigaste. För det är så vi utvecklas. Genom att ifrågasätta normer stoppar vi dem som styr oss till tystnad och skamkänslor med rädsla som maktmedel.
Sommaren är här, ta semester från dina fördomar och undersök lustens anatomi. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar