Du känner inte mig men jag har sett dig, i Gottsunda centrums korridorer tillsammans med dina polare, på biblioteket vid schackbrädorna, utanför centrum en sen kväll alldeles uttråkad med dina tjejkompisar, på badet full av bus och glädje, på fotbollsplanen på Gipen en sen sommarkväll när det både regnar och solen lyser, på en högljudd moped och utan hjälm, på Gottsunda teaterscen med en strålande närvaro, på skolgården alldeles nervös inför första skoldagen. Du är den ungdom som ger sin stol på bussen, som hjälper sin mamma med matkassorna på Willys eller som när kvinnans hund slet sig loss sprang efter och räddade livet på både chihuahuan och bilisten.
Ja, du har många ansikten men en sak är du inte. Du är ingen looser. Du är Sveriges framtid och vi är många som tror på dig, ovillkorligt. Varför säger jag det här? För att jag var du en gång i tiden för länge sedan. Alla hade en åsikt om vem jag skulle vara, hur jag skulle bete mig, vad jag var tvungen att bevisa för att vara värd någonting. Och vet du vad, med åren upptäckte jag att det var bullshit. Jag var värd någonting, inte för att jag var duktig på något speciellt utan för att alla människor föds med ett eget värde. Och just du som läser det här, just du är alldeles speciell. Ingen kan tala om för dig vad du är värd. Ingen kan bestämma vem du är eller hur du ska leva. För du äger din kropp, dina tankar och ditt liv. Ingen annan. Nej, jag påstår inte att du kan bli vem du vill. Det är också bullshit. Du är redan någon, du är du.
Och det här med utbildning och jobb, ja låt mig säga dig som det är, det gäller att kämpa hårt och länge för det man vill.
Men det finns en sak du absolut INTE får göra. Sluta tro på dig själv.
Erik var en man som överlevde koncentrationslägren, han sa till mig när jag var ung “Varför är du så elak mot dig själv, du gör dina fienders jobb!”.
För att kunna förändra världen måste du först förändra dig själv, du måste sluta tro på att ditt område är skit, att det är skitsamma om jag förstör något för ingen bryr sig ändå, eller alla tycker redan att du är dum i huvudet, jaaa du fattar, eller hur? Du har säkert sagt så någon gång eller hört dina vänner säga det.
Den berömda Einstein sa en gång ”min enda talang är att jag är nyfiken”. Vad sägs om att vara nyfiken på dig själv? Vad skulle hända om du frågade dig själv ”vem är det som bestämmer hur jag ser på mig själv”?
Hanna Arendt var en filosof som sa att hur människor ser på sig själva bestäms av var de bor eller vad de jobbar med och med vilka de umgås. Okej, låt oss säga det rent ut, om idioter tycker att du bor på ett dåligt ställe, ska du då se dig själv som en dålig människa? Nej. Återigen tänk på vad Erik sa, om du är elak mot dig själv gör du jobbet åt dina fiender. Och vilka är fienden? Det är inte
polisen i alla fall. Det är värre än så. Det är egenskapen hos människor att behöva se ner på andra för att må bra själva. När du blir äldre kommer du att upptäcka att du också bär på en liten fiende inom dig. Fast det där tar vi en annan gång. Just nu vill jag bara säga dig att vi ser Dig. Vi är mammor, lärare, bibliotekarier, kassörskor, grannar, gamla dagisfröknar, din favoritmorbror eller din förre detta fritidspersonal, you name it, vi ser dig. Inte så att vi tillhör en hemlig sekt eller så utan vi är människor som finns runt omkring dig och som tror på dig
mer än du förstår just nu. Vi är beredda att hjälpa och stödja dig, men du, du måste kämpa med oss, inte emot dig själv. Och du måste sluta tro på allt skit folk säger om vårt område, vad andra säger eller tycker avslöjar mer om dem själva än du tror.
Var alltid nyfiken, det är enda sättet att avslöja lögnerna och växa av sanningarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar